Bouppteckning

När någon avlidit ska en bouppteckning upprättas efter den avlidne. Orsaken till detta är att man dels ska kunna fastställa vilka som är arvingar, dels för att veta vilken egendom som den avlidne hade på dödsdagen.

Om den avlidne var gift så ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder antecknas i bouppteckningen. Detta för att det mellan makarna ska göras en bodelning då äktenskapet upphör på grund av dödsfallet. Bouppteckningen används sedan som en legitimationshandling för dödsbodelägarna så att dödsboet så småningom kan avvecklas.

Vilka ska kallas till bouppteckning?

De som är dödsbodelägare i ett dödsbo är den avlidnes arvtagare enligt lag samt enligt testamente om sådant finns. Arvtagare enligt lag kan vara efterlevande make/make, arvlåtarens barn och om sådana inte finns den avlidnes föräldrar och/eller syskon (syskonbarn, syskonbarnbarn osv.). Finns inga av dessa kan mostrar, morbröder, fastrar eller farbröder bli arvtagare, dock inte kusiner till den avlidne. Om det inte finns några av ovanstående arvingar ska Allmänna arvsfonden kallas och blir då arvtagare efter den avlidne. Ha den avlidne upprättat ett testamente ska dessa testamentstagare också kallas.

Hur går en bouppteckning till?

Bouppteckningsförrättning ska enligt lag hållas inom tre månader efter dödsfallet. Sedan har man en månad på sig efter förrättningen att lämna in bouppteckningen till Skatteverket för registrering. Därför bör man boka tid senast två månader efter dödsfallet. Detta för att kallelser till alla dödsbodelägare ska hinnas skickas ut samt att förberedande arbete ska hinnas med.
Vid förrättningen samlas de dödsbodelägare som kan och vill närvara, det är inget tvång att vara närvarande. En förrättning kan ta allt mellan en halvtimme till tre timmar, men vanligast är strax under en timme.
Efter förrättningen sammanställs bouppteckningen och eventuella kompletteringar ordnas. Bouppteckningen skickas sedan till bouppgivaren (den som bäst känner till boets egendom) som granskar och undertecknar den. Därefter ska de två gode männen (förrättningsmän) underteckna bouppteckningen och sedan skickas den till Skatteverket för registrering. Normal tidsåtgång för ovanstående handläggning är två veckor, men det kan ta längre tid ifall omständigheterna kräver det.
Registrering hos Skatteverket tar i normalfallet en till två månader.

Vilka uppgifter behöver tas fram till bouppteckningsförrättningen?

De uppgifter som behövs noteras i bouppteckningen är:

Testamente och äktenskapsförord om något av det finns
Uppgift om gåvor som har lämnats av den avlidne till arvinge
Uppgifter om innehåll i bankfack (inventeringsprotokoll)
Uppgift om den avlidne erhållit arv genom testamente eller gåva genom gåvobrev (finns förordnande om enskild egendom?)

Tillgångar

Fastighet – fastighetsbeteckning och uppgift om marknadsvärde eller taxeringsvärde för året innan dödsfallet
Bostadsrätt – marknadsvärde samt uppgift om lägenhetsnummer/beteckning och bostadsrättsförening
Uppgifter om lösöre (bohag, smycken, konst, mynt, frimärken, vapen mm)
Uppgift om bil, båt och husvagn (värde samt registreringsnummer)
Kontanta medel vid dödsfallet
Medlemskap i HSB, Konsum, OK och andra ekonomiska föreningar (andelsvärde per dödsdagen)
Uppgift om lön eller pension om denna har kommit in på kontot efter dödsdagen
Fordran i oskiftat dödsbo
Reversfordringar med uppgift om låntagare, kapitalbelopp, räntesats och förfallodagar (den avlidne har lånat ut pengar)
Försäkringsbrev och bouppteckningsintyg angående utbetalt försäkringsbelopp (beställs hos försäkringsbolaget)
Övriga tillgångar (gäller även tillgång som finns i utlandet)

Skulder

Skulder/fordringar som uppkommit innan dödsfallet men som inte var betald på dödsdagen. Till exempel:

Uppgifter om låneskulder inkl kreditkortskuld
Löpande räkningar, exempelvis el- och teleräkningen (obetalda på dödsdagen). Ta gärna med ”räkningspärmen”.
Uppgift om obetalda skatter (t ex slutskattsedel)
Uppgift om hyra för hyresrätt
Offert/prisuppgift eller räkning på gravsten
Borgensförbindelser
Övriga skulder per dödsdagen

Om det finns en efterlevande make ska dessa uppgifter även lämnas för denne. Om det finns en efterlevande sambo, ska uppgift lämnas om samboegendom (gemensam bostad och bohag som införskaffats under samboförhållandet).

Vanliga frågor efter ett dödsfall

Vanliga frågor som ofta uppkommer i samband med att en person har avlidit handlar vad man får göra. Kan jag betala räkningarna? Får jag sälja bilen, möblerna och huset? Kort kan man säga att det bästa är att invänta bouppteckningen. I vissa fall måste man göra det, exempelvis vid fastighetsförsäljning. Dessutom krävs det alltid att alla dödsbodelägare (arvtagare) är överens om försäljning av saker eller att något kastas. Ibland vet man inte vilka alla arvtagare är, utan måste då göra en släktutredning.

Vad gäller betalning av räkningar så kan dessa betalas om man är säker på att dödsboets samtliga skulder kan betalas. Om man är osäker måste man vänta tills bouppteckningen är registrerad. Det är då bra om man kontaktar företagen som skickat räkningarna för att slippa påminnelser och risken att de går vidare till inkasso.

Dödsboanmälan

Om det i ett dödsbo inte finns tillgångar utöver de som täcker begravningskostnaderna kan en enklare form av bouppteckning göras av socialförvaltningen. Den kallas då för dödsboanmälan och skall göras inom två månader efter dödsfallet. Om dödsbodelägarna ser att det inte finns tillräckligt med tillgångar måste de snarast skicka en ansökan till socialförvaltningen i den kommun som den avlidne bodde i. En bouppteckning måste alltid göras i de fall det finns någon fastighet i dödsboet, även om den inte är värd något.

Kyrkans Juridiska Byrå hjälper bland annat till med att upprätta bouppteckning och arvskifte och vi åtar oss även uppdrag om att sköta förvaltningen av ett dödsboet. Vi kommer överens om hur mycket ni som kund vill ha hjälp med.