Ordlista

Här finns förklaringar till ord som man kan stöta på i samband med dödsfall och begravning.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

 

Upp

 

AnmälanIbland finns i dödsannonsen en uppmaning om att anmäla sig till begravningsakten (så kallad OSA). Det är vanligen för att veta hur många som vill närvara vid minnesstunden efteråt. Om man vill vara med vid akten men inte tänker närvara vid minnesstunden behövs normalt ingen anmälan.
AnsiktsdukEn del av svepdräkten som den döde kan kläs i. Placeras över den dödes ansikte i kistan.
ArvskattEn skatt som tidigare togs ut på värdet av det som ärvdes. Skatten avskaffades i slutet av 2004.
ArvskifteEtt avtal mellan arvtagare hur ett dödsbos tillgångar ska fördelas mellan arvtagarna. För att genomföra ett arvskifte krävs att en bouppteckning är gjord och att samtliga arvtagare godkänner arvskiftet.
AskgravGravplats avsedd för gravsättning av aska utan urna. Det går även ofta bra att gravsätta aska utan urna i vanliga urngravar.
AvskedVid ett dödsfall tar man på olika sätt avsked av en person. Avsked kan tas på sjukhus eller i samband med en visning. I begravningsgudstjänsten finns ett moment som heter ’avskedstagande’. Då går de anhöriga fram till kistan för att ta ett personligt avsked. Ofta läggs en handbukett på kistan och man kan säga några ord om man vill. Detta avsked kallas också defilering.

 

Upp

 

BalsameringVid balsamering ersätts blodet i den dödes kropp med en formalinlösning. Balsamering kan krävas på grund av dödsorsaken eller om begravningen kommer att dröja.
BasbeloppsregelnNär ena maken avlider har den efterlevande maken alltid rätt att med fri förfoganderätt, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med den efterlevandes kvarlåtenskap motsvarar fyra basbelopp. Denna regel gäller oavsett om den avlidne har särkullbarn eller i testamente bestämt att kvarlåtenskapen ska tillfalla annan än maken
BegravningBegreppet innefattar alla handlingar och åtgärder mellan en persons dödsfall och den avslutande gravsättningen. I dagligt tal används ordet begravning om begravningsakten.
BegravningsaktDen rituella akt då den döde skiljs från de efterlevande. Begravningsakten kan vara av borgerlig eller av någon religiös ordning. En religiös akt kallas ofta begravningsgudstjänst. Jordfästning är ett äldre uttryck för begravningsakten.
BegravningsavgiftBegravningsavgiften betalas av alla som är folkbokförda i Sverige, även om man inte tillhör Svenska kyrkan. Den täcker kostnader för anläggning och skötsel av de allmänna begravningsplatserna, med bl a personal och lokaler, vissa transporter, kremering och gravsättning.
BegravningsceremoniSamma sak som begravningsakt.
BegravningshjälpEkonomisk ersättning i form av försäkring som betalas till dödsboet för att täcka kostnader för begravningen. Begravningshjälp kan också vara ett socialbidrag om dödsboet helt saknar tillgångar. Reglerna för denna socialhjälp varierar i landet och ansökan om sådan görs hos socialtjänsten i den avlidnes hemkommun.
BegravningsnotisMeddelande, vanligen i lokaltidningen, om att en begravningsakt har ägt rum. Notisen innehåller en kortare sammanfattning av akten, exempelvis med officiant, eventuell solist och vilka som skickat blommor. Kan också kallas begravningsreferat.
BegravningsplatsOmråde som är iordningställt för förvaring av aska eller stoft. En begravningsplats kan vara allmän eller enskild. En allmän begravningsplats är iordningställd av kommun eller Svenska kyrkan, medan en enskild begravningsplats är iordningställd av annat trossamfund, organisationer, stiftelser etc.
BisättningAvser vanligen transporten från bårhus till den kyrka eller kapell där begravningsakten ska hållas.
Borgerlig begravningEn begravningsakt utan religiösa inslag. Ceremonin är friare till formen men påminner ofta mycket om en begravning i religiös ordning. Kyrkans Begravningsbyrå anordnar även borgerliga begravningar.
BouppgivareDen av de anhöriga som formellt är den som redogör för dödsboets tillgångar och skulder. Bouppgivaren ska skriva under bouppteckningen innan den skickas till Skatteverket för registrering.
BouppteckningEn förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen. I bouppteckningen ska även arvtagarna till den avlidne antecknas. Uppgifterna sammanställs efter bouppteckningsförrättningen och ska därefter registreras hos Skatteverket.  Efter registrering har bouppteckningen funktionen av en legitimations för dödsboet och finns det två dödsbodelägare eller fler ligger den till grund för det kommande arvskiftet. Om dödsboet saknar tillgångar gör man i stället för bouppteckning en dödsboanmälan.
BoutredningDen utredning som görs angående den avlidnes tillgångar och skulder, samt det som händer med ett dödsbo mellan dödsfallet och arvskiftet. Det kan exempelvis vara betalning av skulder, inkassering av fordringar, uppsägning av abonnemang och bouppteckning.
BröstarvingeDen avlidnes närmaste släkting/-ar i nedstigande led, det vill säga barn till den avlidne. Om ett barn sedan tidigare är avlidet, blir barnbarn bröstarvingar.
BårÄldre benämning för kistan med den döde, som i uttrycket ’att skicka blommor till någons bår’. Även benämning på det hjälpmedel som används då begravningsbyråns personal hämtar en avliden.
BårhusDen plats, vanligen på sjukhus eller särskilda boenden, där kroppar förvaras i väntan på svepning eller kistläggning.
BårhämtningDå en avliden hämtas i hemmet, på vårdinrättning eller särskilt boende och förs till bårhus.
BårtäckeEtt utsmyckat tyg som kan användas i stället för blomdekoration på kistan vid begravningsakten. Bårtäcket täcker hela kistan och man kan därmed använda en enklare kista.

 

Upp

 

DefileringEn annat ord för avskedstagandet i begravningsgudstjänsten, då de efterlevande går fram till kistan och ofta lägger ned en handbukett.
DödsattestEtt intyg om dödsorsaken. Utfärdas av den läkare som konstaterar dödsorsaken. Dödsattest kan också kallas dödsorsaksintyg.
DödsbevisEn intyg om att dödsfallet har ägt rum, som skickas till Skatteverket. Personen kommer då att registreras som avliden i folkbokföringen. Utfärdas av den läkare som konstaterar dödsfallet.
DödsboDe tillgångar/skulder och tillhörigheter som en avliden person efterlämnar.
DödsboanmälanEn enklare form av bouppteckning som görs då dödsboet saknar tillgångar utöver vad som täcker begravningskostnaderna.
DödsbodelägareDen eller de som kommer att ärva den avlidne, vanligen de närmaste släktingarna. De som finns med i ett eventuellt testamente är också dödsbodelägare.

 

Upp

 

EldbegängelseEtt äldre ord för kremering.
EfterarvingeMakar ärver varandra före andra arvtagare, om det inte finns särkullbarn. De arvtagare som får vänta på sitt arv tills den efterlevande avlider kallas efterarvingar. När änkan/änkemannen sedan dör har efterarvingarna rätt till arvet efter den först avlidne.

 

Upp

 

FamiljegravÄldre begrepp för en gravplats där det fanns plats för mer än en gravsättning. Nu för tiden finns det plats för fler gravsättningar i de flesta gravplatser, som nu alla på sitt sätt är ’familjegravar’.
FlaggningOm man vill uppmärksamma ett dödsfall med flaggning sker flaggning ’på halv stång’ på döds- och begravningsdagen. Flaggningen går till så att flaggan först hissas i topp och omedelbart därefter halas ned till 2/3 av stångens längd. När begravningen ägt rum hissas flaggan återigen i topp, varefter den halas antingen omedelbart eller vid solnedgången (dock senast kl 21).

 

Upp

 

GravbrevEtt gravbrev utfärdas som bevis på gravrätten. Alla gravrättsinnehavare ska få varsitt gravbrev. Gravrätten följer dock inte gravbrevet; det är den eller de som i gravbokens register står som gravrättsinnehavare som faktiskt innehar gravrätten, oavsett var gravbrevet finns.
GravplatsEn enskild plats inom en begravningsplats, det som i vardagligt tal kallas ’grav’. Som regel kan fler personer gravsättas i en och samma gravplats.
GravrättRätt som uppkommer då en gravplats upplåts för gravsättning. Se gravrättsinnehavare
GravrättsinnehavareDen som innehar gravrätten bestämmer vem som får gravsättas i gravplatsen och hur platsen ska utsmyckas. Innehavaren är också ansvarig för att gravplatsen hålls i värdigt skick. En gravplats kan ha mer än en gravrättsinnehavare.
GravsättningDen handling då kista, aska eller urna placeras i gravplats, minneslund eller på annan plats (exempelvis strös i havet). Vid jordbegravning måste gravsättning ske inom två månader efter dödsfallet. Vid kremering måste gravsättning ske inom ett år efter kremeringen.
GravvårdGravsten eller gravkors som smyckar en gravplats.

 

Upp

 

HandbukettEn enklare bukett, ofta en ros med något grönt till. Läggs på kistan i samband med avskedet.
HuvudmanHuvudman är den som är ansvarig för begravningsverksamheten på en ort. Som regel är det en av Svenska kyrkans församlingar (eller flera församlingar som gått samman i en samfällighet). I Stockholm och i Tranås är det kommunen som är huvudman.

 

Upp

 

JordbegravningBegravningsform där kistan gravsätts hel, vanligen i samband med själva begravningsceremonin. Motsatsen till kremering.
JordfästningÄldre ord för begravningsakt. Är inte synonymt med vare sig jordbegravning eller gravsättning. Ordet används normalt inte längre.

 

Upp

 

KatafalkUnderrede som kistan står på under begravningsakten, samt före och efter densamma.
KatafalkvagnVagn för transport av kista från kyrka eller kapell till gravplatsen under en jordbegravning.
KistaKistor finns i olika utföranden och prisklasser. Från enkla spånplattskistor för användning tillsammans med bårtäcke, till solida träkistor. Alla måste ha någon sorts kista, eftersom man inte kan kremeras utan kista. Man kan tillverka kistan själv om man följer vissa specifikationer kring material, antändlighet etc.
KistbegravningSamma sak som jordbegravning, alltså den gravsättingsform där kistan gravsätts hel.
KistgravGravplats avsedd för gravsättning av hela kistor.
KistläggningEn enklare form än svepning. Vid en kistläggning har den döde redan egna kläder på sig, som han eller hon också ska ha på sig i kistan.
KolumbariumGravsättningsform där en urna av oförgängligt material placeras i en nisch i en vägg, varefter en metallplatta monteras för nischen.
KremeringDå en död kropp förbränns. Kremering sker som regel efter begravningsakten och då gravsättning ska ske i urn-/askgrav, i minneslund eller genom spridning. Man kan inte kremeras utan kista.

 

Upp

 

LaglottHälften av bröstarvingarnas andel av dödsboet. Laglotten är inte möjlig att testamentera bort.
LegatEn viss sak eller ett visst belopp som i testamente tilldelats en särskild person.
LegatarieDen som tar emot ett legat enligt ett testamente.

 

Upp

 

MinnesalbumEtt minne från begravningsakten. Här framgår vilka bibeltexter som användes, vilka psalmer som sjöngs, vilken musik som framfördes och vilka som tjänstgjorde vid akten (officiant, musiker, solist). Här finns också en förteckning över de blommor som sändes till begravningen. Ett minnesalbum ingår i Kyrkans Begravningsbyrås arvode och skickas efteråt till de anhöriga.
MinneslundEtt gravsättningsalternativ av anonym karaktär. Enskilda askors läge markeras inte och gravvård får inte förekomma. Anhöriga får inte heller närvara vid gravsättningen.
MinnesstundKallas även ’eftersamling’. En samling efter begravningsakten för samvaro, tal och minnen. Vanligen förekommer någon form av förtäring.

 

Upp

 

NekrologKortare berättelse om den döde och dennes liv. Vanligast förekommande i lokaltidning och över mer eller mindre välkända personer. Kallas också dödsruna.

 

Upp

 

ObduktionEtt kirurgiskt ingrepp och undersökning av en avliden bland annat för att utreda dödsorsaken. Obduktion kan vara antingen en klinisk obduktion, där en behandlande läkare vill utreda dödsorsaken, eller en rättsmedicinsk obduktion. Den senare genomförs på begäran av polis eller åklagare, då dödsfallet har skett under oklara omständigheter, genom olycka eller om brott misstänks. Anhöriga kan inte med nödvändighet förbjuda obduktion.
OfficiantDen person som leder en begravningsceremoni. Det är vanligen en präst, men kan också vara en frikyrkopastor eller en borgerlig förrättare.
OSAOm svar anhålles. En uppmaning i dödsannonsen att anmäla sig till minnesstunden. Om man närvarar enbart vid akten behövs normalt ingen anmälan.

 

Upp

 

ProgrambladTrycksak för församlingen i samband med begravningsakten. Här finns ordningen för akten och ofta psalmtexterna. Kyrkans Begravningsbyrå hjälper till med programblad om så önskas.

 

Upp

 

StoftKroppen efter en avliden.
SjälaringningÄldre tradition där kyrkklockorna ringde för att offentliggöra ett dödsfall. Förekommer alltmer sällan. Se också tacksägelse.
SvepningDå den döde görs i ordning, kläs i den vita svepdräkten eller i egna kläder och läggs i kistan.
SärkullbarnBarn som ej är gemensamma med en efterlevande make/maka.

 

Upp

 

TacksägelseTacksägelse innebär bön, ljuständning och klockringning för en avliden om den avlidne var medlem i Svenska kyrkan. Tacksägelseringning sker vanligen i hemförsamlingens ordinarie söndagliga gudstjänst i anslutning till begravningsdagen. Tacksägelse har på många platser ersatt själaringning.
TestamenteEtt dokument som reglerar vad som kommer att ske med kvarlåtenskapen efter en persons död. I lag finns vissa begränsningar för hur stor del man kan testamentera om man har barn/bröstarvingar. Det är till exempel inte möjligt att göra sina barn/bröstarvingar helt arvlösa. Om inget testamente finns regleras arvsföljden helt i lag. Ett testamente ska vara skriftligt och bevittnas av två personer. Dessa vittnen ska närvara när handlingen undertecknas. Läs mer under ’Juridiska tjänster” på huvudsidan.

 

Upp

 

Universell testamentstagareOm den avlidne testamenterat en del av sin kvarlåtenskap, kommer de som ärver också att bli delägare i dödsboet. Dessa kallas då för universella testamentstagare. Det kan vara personer, men också föreningar, stiftelser etc.
UrnaFörvaringskärl för askan efter kremering. De flesta gravsätts genom urnsättning. Man kan också gravsätta askan utan urna och då används normalt en speciell spridningsurna. Vid spridning i vatten finns särskilda sjösättningsurnor. Om gravsättning ska ske i minneslund behöver man inte någon urna.
UrngravGravplats avsedd för gravsättning av urnor.

 

Upp

 

VårdnadsintygIntyg om dödsfallet som innehåller namnet på den anhörig som har hand om dödsboet fram tills samtliga dödsbodelägare är kända. Vårdnadsintyg behövs ibland för att beställa eftersändning eller kvittera ut paket i den dödes namn. Intyget utfärdas av begravningsbyrån.