Vanliga frågor

Här kan du finna svar på några vanliga frågor som rör dödsfall, begravning, bouppteckning och gravsättning.

Kostnader

1. Hur finansieras omhändertagandet av en avliden?
2. Vad kostar en begravning?
3. Vem betalar begravningen?
4. Vad är begravningsavgift?
5. Vad händer om jag inte är medlem i Svenska kyrkan

Begravningsdagen

6. Vad är en minnesstund och måste man ha en sådan?
7. Blommor, kondoleans eller gåvor?
8. Hur klär jag mig till begravning?
9. Ska barnen komma med på begravning?

Bouppteckning

10. Vad gör jag med den avlidnes räkningar, bostad mm?
11. Vad är en bouppteckning och hur går det till?
12. Vilka uppgifter behövs till bouppteckningen?
13. Vad är ett arvskifte och varför måste ett sådant upprättas?
14. Försäkringar

Gravplats och gravsättning

15. Hur och var får man gravsättas?
16. Vem bestämmer över en gravplats?
17. Får man flytta en grav?

Övrigt

18. Vad får jag göra själv?

upp

1. Hur finansieras omhändertagandet av en avliden?
Vid ett dödsfall omhändertas den avlidne på olika sätt och det finansieras från olika håll. Kostnaderna varierar också beroende på den avlidnes och de anhörigas önskemål om hur begravningen och avskedsceremonin ska hållas.

Bårtransport och bårhus – Kostnad för transport av avliden till bårhus efter ett konstaterat dödsfall betalas av landsting, kommun eller dödsbo i enskilda fall och benämns ”bårtransport”.

Kyrkoavgift –bekostar begravningsceremoni enligt Svenska kyrkans ordning och betalas av alla som är medlemmar i Svenska kyrkan

Begravningsavgiften – bekostar begravningsplatser och tillhörande tjänster. Betalas av alla som är folkbokförda i Sverige (läs mer under fråga 4)

Dödsboet alternativt kommunen – bekostar övriga begravningsarrangemang (läs mer under fråga 2)

Kostnader för de som inte är med i Svenska kyrkan (läs mer under fråga 5)

 

upp

2. Vad kostar en begravning?
Kostnaden för en begravning varierar huvudsakligen med utformningen. Själva begravningsgudstjänsten är kostnadsfri för alla som tillhör Svenska kyrkan; den är redan betald genom kyrkoavgiften och gäller även i annan församling än hemförsamlingen. I den ingår kyrka eller kapell, vaktmästare, präst och musiker samt bärare vid kistbegravning – s.k. processionsbärning. Om man vill ha solist tillkommer däremot en extra kostnad. De kostnader som man alltid får räkna med är transporter, kista (och ofta urna) och begravningsbyråns arvode. Kistor och urnor finns i olika utföranden och därmed varierande prisklasser. I arvodet ingår hos Kyrkans Begravningsbyrå kundbesök (antingen som hembesök eller på byrån), anskaffande av nödvändiga handlingar för begravningen, beställning hos församlingen (kyrka/kapell, musiker, officiant) och beställning av annons, förtäring och blommor. Dessutom ingår eventuell visning samt minnespärm från begravningsakten.

Vanliga kostnader i samband med en begravning är också:

  • Omhändertagande av avliden i form av transport från bårhus till bisättning/anvisad lokal för förvaring av stoft inför begravning
  • Kista
  • Urna
  • Kistdekoration/blomma (där bårtäcke lånas ut görs det ofta utan kostnad)
  • Ev. solist / musik förutom kantor
  • Transportkostnad vid annan begravningsort än hemorten
  • Annonsering
  • Minnesstund
  • Gravsten
  • Gravskötsel
  • Annat, som ev. programblad och tack-kort
  • Bouppteckning

Kontakta Kyrkans Begravningsbyrå för offert.

upp

3. Vem betalar begravningen?
Kostnaderna för begravningen tas normalt från dödsboet, alltså från den dödes tillgångar. Ibland har den döde en försäkring med begravningshjälp, som brukar täcka större delen av kostnaderna. I bouppteckningen ingår att Kyrkans Begravningsbyrå undersöker om sådana försäkringar finns. Om det inte finns någon försäkringar och dödsboets tillgångar inte täcker kostnaderna kan kommunen betala begravningen. Hur mycket som betalas ut och vilka kostnader som täcks varierar mellan olika kommuner. Kontakta socialförvaltningen för information om vad som gäller i din kommun.

upp

4. Vad är begravningsavgift?
Begravningsavgiften betalas av alla som är folkbokförda i Sverige, även om man inte tillhör Svenska kyrkan. Den ska täcka kostnader för de allmänna begravningsplatserna i landet. Avgiften tas ut genom skattsedeln och är baserad på inkomsten.

Alla som är folkbokförda i Sverige har rätt till följande begavningstjänster:

  • Gravplats eller motsvarande på allmän begravningsplats under en tid av 25 år
  • Gravsättning inkl. gravöppning, återfyllning och iordningställande av öppnad grav
  • Transporter från det att huvudmannen övertagit ansvaret för stoftet* till dess att gravsättning har skett, med undantag för gravsättning utanför huvudmannens område, om inte transporten beror på ett avtal om tillhandahållande av särskilda gravplatser.
  • Kremering
  • Lokal för förvaring och visning** av stoftet*
  • Lokal för begravninsceremoni med eller utan religiösa symboler
  • Transport av stoft* till krematorium efter begravninsceremoni

* stoft är kropp av död person
**lokalen kallas ofta för bisättningslokal

upp

5. Vad händer om jag inte är medlem i Svenska Kyrkan?
Den som inte är medlem i Svenska kyrkan har rätt till (borgerlig) begravning i kapell och vaktmästare. Man har också rätt att bli kremerad och gravsatt. Detta är redan betalt genom begravningsavgiften. Om man vill ha begravning i Svenska kyrkans ordning är det upp till församlingen att bestämma om det kan ske. Man har alltså ingen automatisk rätt till en sådan begravningsgudstjänst om man inte är medlem och det är ytterst kyrkoherden som beslutar om detta kan ske. Om medlemskap saknas kommer en avgift att tas ut; denna täcker kostnader för präst, musiker och eventuellt kyrka samt i vissa församlingar bärare vid kistbegravning.

upp

6. Vad är en minnesstund och måste man ha en sådan?
Det är vanligt att ha minnesstund men det är inget måste. Minnesstunden blir ett sätt att samla ihop sig efter begravningen; påfallande ofta blir det god stämning, även då begravningen varit tung. Man kan dela minnen och berättelser om den döde, kanske också ha med ett fotografi av honom eller henne. Ofta läses också kondoleanser och minnesbrev upp vid minnesstunden. Vad man äter vid denna stund kan variera, från enkelt fika via smörgåstårta till lagad mat. Kyrkans Begravningsbyrå hjälper till att forma en minnesstund efter era önskemål.

I mindre sammanhang väljer en del att samlas hemma hos någon av de anhöriga, och på så sätt ha en privat minnesstund.

upp

7. Blommor, kondoleans eller gåvor?
Om du är bekant med de närmast anhöriga kan det kännas bra att skicka en kondoleans till dem, för att visa att du uppmärksammat dödsfallet och för att visa ditt deltagande. Den kan bestå av blommor till hemmet (presentkort på blommor är ett bra alternativ), ett kort eller ett samtal.

Om man vill hedra den döde med en gåva sker det vanligen genom blommor till begravningen eller genom att skänka en gåva till någon fond. Blommor ordnas enklast genom att gå till en blomsteraffär eller att beställa via nätet. Du kan alltid få blommorna levererade till begravningen och du kan också beställa handbuketter den vägen.

Om de anhöriga önskar att man skänker pengar till någon fond, brukar den finnas med i dödsannonsen. Att skänka pengar till den dödes minne ersätter ofta blommor till begravningen; det förväntas normalt inte att man gör både och. Mer information och förslag på fonder finns under ’När någon dör/gåvoförmedling’.

upp

8. Hur klär jag mig till begravning?
Klädkoden vid begravningar är idag inte lika strikt som förr. Begravningen är en högtidlig dag, och därför väljer de flesta att klä upp sig. Det vanliga är fortfarande mörka och diskreta kläder. Om männen bär slips har de närmast anhöriga som regel vit slips, medan övriga bär en mörkare. Ibland finns i annonsen en uppmaning om exempelvis ’ljus klädsel’ eller ’valfri klädsel’. ’Ljus klädsel’ brukar vara en uppmaning att inte ha mörka kläder på sig. ’Valfri klädsel’ kan vara ljus eller mörk, men man behöver inte känna att man exempelvis måste ha kostym eller dräkt. Det viktigaste är att ha kläder som man känner sig uppklädd men ändå bekväm i.

upp

9. Ska barnen komma med på begravningen?
Barn reagerar individuellt och barnets föräldrar kan förmodligen bäst bedöma vad som är lämpligast för barnen. Generellt kan man säga att barn klarar av begravningar bra och barns närvaro vid begravning kan därför uppmuntras. Vi går också mot en större öppenhet vad gäller barns närvaro vid begravningar. Barnen har ofta haft en relation till den döde och de har också ett behov att säga hejdå. Barnen behöver i allmänhet inte ”skyddas” från död och begravning. Däremot behöver barn förstås, precis som vuxna, hjälp med att hantera och bearbeta upplevelserna och sorgen.

upp

10. Vad gör jag med den avlidnes räkningar, bostad mm?
Vanliga frågor som ofta uppkommer i samband med att en person har avlidit handlar vad man får göra. Kan jag betala räkningarna? Får jag sälja bilen, möblerna och huset? Kort kan man säga att det bästa är att invänta bouppteckningen. I vissa fall måste man göra det, exempelvis vid fastighetsförsäljning. Dessutom krävs det alltid att alla dödsbodelägare (arvtagare) är överens. Vad gäller betalning av räkningar så kan dessa betalas om man är säker på att dödsboets samtliga skulder kan betalas. Om man är osäker måste man vänta tills bouppteckningen är registrerad. Det är då bra om man kontaktar företagen som skickat räkningarna och meddelar dödsfallet för att slippa påminnelser och risken att de går till inkasso eller kronofogden.

upp

11. Vad är en bouppteckning och hur går den till?
Inom tre månader från dödsfallet ska man ha en bouppteckningsförrättning (ett möte). Till denna ska dödsbodelägare och efterarvingar kallas. Här finns det krav att detta ska göras senast två veckor innan förrättningen om dödsbodelägarna bor i Sverige, och fyra veckor innan förrättningen om någon bor utomlands. Det finns däremot inget krav på att de som kallas måste närvara, däremot ska alla dödsbodelägare och efterarvingar få möjligheten att komma om de vill.

I bouppteckningen antecknas alla dödsbodelägare och efterarvingar. Ibland kan man behöva leta efter arvtagare. Detta kan göras genom en släktutredning som beställs hos landsarkivet. Det är viktigt att alla arvtagare noteras i bouppteckningen och kallas till förrättningen. Om någon arvtagare saknas i bouppteckningen måste hela bouppteckningen göras om.

I bouppteckningen ska det antecknas om det finns testamente efter den avlidne samt andra handlingar av betydelse, som exempelvis äktenskapsförord och gåvobrev. Sedan ska den avlidnes tillgångar och skulder noteras med utgångspunkten i marknadsvärde på dödsdagen. Om den avlidne var gift, ska den efterlevande makens tillgångar och skulder också antecknas utifrån makens dödsdag. Detta gör man eftersom en bodelning ska göras mellan den avlidne och den efterlevande maken.

Bouppteckningen skickas sedan till Skatteverket för registrering. När den är klar så är bouppteckningen en legitimationshandling för dödsboet, dvs den visar vilka personer som bestämmer i dödsboet. Bouppteckningen ligger också till grund för det kommande arvskiftet, fördelningen av dödsboets kvarlåtenskap.

upp

12. Vilka uppgifter behövs för bouppteckning?
I frågan ovan ”Vad är en bouppteckning och hur går det till?” beskrivs hur och varför en bouppteckning görs. De uppgifter som behövs noteras i bouppteckningen är:

  • Testamente och äktenskapsförord om något av det finns
  • Uppgift om gåvor som har lämnats av den avlidne till arvinge
  • Uppgifter om innehåll i bankfack (inventeringsprotokoll)
  • Uppgift om den avlidne erhållit arv genom testamente eller gåva genom gåvobrev (finns förordnande om enskild egendom?)


Uppgifter om tillgångar

  • Fastighet – fastighetsbeteckning och uppgift om marknadsvärde eller taxeringsvärde för året innan dödsfallet
  • Bostadsrätt – marknadsvärde samt uppgift om lägenhetsnummer/beteckning och bostadsrättsförening
  • Uppgifter om lösöre (bohag, smycken, konst, mynt, frimärken, vapen mm)
  • Uppgift om bil, båt och husvagn (värde samt registreringsnummer)
  • Kontanta medel vid dödsfallet
  • Medlemskap i HSB, Konsum, OK och andra ekonomiska föreningar (andelsvärde per dödsdagen
  • Uppgift om lön eller pension om denna har kommit in på kontot efter dödsdagen
  • Fordran i oskiftat dödsbo
  • Reversfordringar med uppgift om låntagare, kapitalbelopp, räntesats och förfallodagar (den avlidne har lånat ut pengar)
  • Försäkringsbrev och bouppteckningsintyg angående utbetalt försäkringsbelopp (beställs hos försäkringsbolaget)
  • Övriga tillgångar (gäller även tillgång som finns i utlandet)


Uppgifter om skulder m m

Skulder/fordringar som uppkommit innan dödsfallet men som inte var betaldpå dödsdagen. Till exempel:

  • Uppgifter om låneskulder inkl kreditkortskuld
  • Löpande räkningar, exempelvis el- och teleräkningen (obetalda på dödsdagen). Ta gärna med ”räkningspärmen”.
  • Uppgift om obetalda skatter (t ex slutskattsedel)
    Uppgift om hyra för hyresrätt
  • Offert/prisuppgift eller räkning på gravsten
  • Borgensförbindelser
  • Övriga skulder per dödsdagen

Om det finns en efterlevande make ska dessa uppgifter även lämnas för denne. Om det finns en efterlevande sambo, ska uppgift lämnas om samboegendom.

upp

13. Vad är ett arvsskifte och varför måste ett sådant upprättas?
Om det finns två dödsbodelägare eller fler så ska ett arvskifte upprättas efter bouppteckningen. Arvskiftet är ett avtal mellan dödsbodelägarna där man skriver ner vad som beslutas om fördelningen av boet samt beräknar hur mycket var och en ska ha i arv. Arvskiftet ska godkännas och skrivas under av alla dödsbodelägare. Om en dödsbodelägare inte godkänner arvskiftet kan det inte genomföras. När alla godkänt och undertecknat arvskiftet används det för att exempelvis ansöka om lagfart för en eller flera av dödsbodelägarna eller som underlag för banken när arvet ska fördelas.

Kyrkans Allmänna Juridiska Byrå hjälper kan hjälpa till med att upprätta bouppteckning och arvskifte. Här kan vi komma överens om hur mycket ni som kund vill ha hjälp med.

upp

14. Försäkringar
En vanlig fråga som uppkommer efter ett dödsfall är hur man får reda på om det finns några försäkringar efter den avlidne. Det finns tyvärr inget register eller något annat enkelt sätt att få fram om den avlidne hade några försäkringar. Det man kan göra är att ringa till olika försäkringsbolag och höra efter. Vissa försäkringsbolag skickar per automatik ut besked eller blanketter när de får kännedom om dödsfallet, men detta gäller inte alla bolag. Gå igenom den avlidnes pärmar eller kontoutdrag för att se om det finns handlingar eller betalningar till något/några försäkringsbolag. Dessa kan man i första hand kontakta.

Sedan kan den avlidne ha försäkringar tecknade genom sitt fackförbund. Kontakta det fack som den avlidne tillhörde för att höra efter vilket försäkringsbolag som kan vara aktuellt.

Det är inte ovanligt att den avlidne endast hade hemförsäkring och vissa sakförsäkringar. Då betalas inget försäkringsbelopp ut på grund av dödsfallet.

upp

15. Hur och var får man gravsättas?
Gravsättning kan ske på allmän eller enskild begravningsplats. Man får själv (eller de anhöriga) välja på vilken begravningsplats askan eller stoftet ska gravsättas. Om gravsättning ska ske i en befintlig grav måste gravrättsinnehavaren/-havarnas tillstånd inhämtas. Om aska ska gravsättas utanför begravningsplats (till exempel i skogen eller genom spridning över vatten) måste detta ansökas om hos Länsstyrelsen i det län där gravsättning ska ske.

Gravsättning av stoft ska ske snarast, senast två månader efter dödsfallet. Aska ska gravsättas inom ett år efter kremationen. Det betyder att man i detta fall har gott om tid på sig att välja gravplats efter begravningen.

upp

16. Vem bestämmer över en gravplats?
Det är gravrättsinnehavaren eller -innehavarna som formellt ansvarar för en gravplats. Detta innebär att man bestämmer vem som ska få gravsättas där samt att man är ansvarig för platsens skötsel. Gravrättsinnehavaren har också rätt att på gravplatsen uppföra plantering eller gravvård om detta är tillåtet enligt upplåtaren.

upp

17. Får man flytta en grav?
Huvudbestämmelsen är att redan gravsatt stoft eller aska inte får flyttas. Om det finns särskilda skäl kan man få tillstånd att flytta en grav. Detta kräver särskild ansökan och det är inte särskilt vanligt att flyttning medges.

upp

18. Vad får jag göra själv?
Det här får Du göra själv:

  • Ordna med svepning/svepdräkt
  • Använda eget bårtäcke och dekorera kistan
  • Bära och transportera kistan
  • Hjälpa till i kyrka, kapell eller ceremonilokal
  • Ta med ”egen jord” till mullpåkastning vid begravningsgudstjänst
  • Ordna med begravning i ceremonilokal enligt egen trosuppfattning alternativt hålla en borgerlig begravning
  • Ordna med minnesstund/samkväm
  • Formulera dödsannons

Det här får Du inte göra:

  • Öppna grav på allmän begravningsplats
  • Gravsätta i familjegrav utan tillstånd från gravrättsinnehavaren
  • Själv gräva ner eller strö askan i minneslunden
  • Flytta gravsatt kista eller urna mellan gravplatser – gäller även kolumbarium
  • Flytta urna från en grav till minneslund
  • Kremera – men du får närvara vid kremeringen

Källa: Om begravning – vad får jag för min begravningsavgift,
utgiven av Svenska kyrkans församlingsförbund