Testamente

När någon dör fördelas hans eller hennes tillgångar enligt den arvsordning som är fastställd i lag. Om man vill ändra på denna ordning kan man göra detta genom att skriva ett testamente.

Makar ärver varandra och gemensamma barn får ut sitt arv först när båda föräldrarna avlidit. Om den först avlidne har barn från tidigare förhållande, så kallade särkullbarn, har de rätt att få ut sitt arv direkt och går då före den efterlevande makens arvsrätt. Genom ett testamente kan makarna begränsa särkullbarnens arvsrätt till det som kallas laglott, vilket är hälften av vad särkulbarnets arv skulle ha varit utan testamente. För makar är det alltså särskilt viktigt att skriva testamente i de fall det finns barn som inte är gemensamma och makarna önskar ärva varandra.

I ett testamente kan man bestämma att det som arvtagaren ärver ska vara dennes enskilda egendom. Det innebär då att arvet, som till exempel barnen får, inte ingår i en eventuell bodelning för det fall att arvtagaren skiljer sig. Vill makar att när de båda är avlidna ska arvet vara mottagarens/mottagarnas enskilda egendom måste detta regleras i ett inbördes testamente alternativt var sitt testamente.

Sambor ärver inte varandra såsom gifta gör oavsett om de har gemensamma barn eller inte. Sambor måste därför skriva ett testamente om de önskar ärva varandra.

Ett testamente kan göra alla eller vissa av släktingarna arvlösa. Det är endast sina barn, även kallade bröstarvingar, som man inte kan göra helt arvlösa. Bröstarvingar har alltid en rätt till sin laglott. Det är hälften av vad bröstarvingarna skulle ha fått om testamente saknades. Om det varken finns arvingar eller testamente, går arvet till Allmänna arvsfonden. Det är en statlig fond som bland annat använder sina medel till ungdoms- och handikappverksamhet.

Testamentet ska vara skriftligt och bevittnas av två personer. Vittnena ska närvara när handlingen undertecknas. Vittnena behöver inte få veta vad som står i testamentet, utan deras uppgift är att intyga att testatorn (den som skriver testamentet) är vid sina sinnens fulla bruk och med fullt förstånd och utan tvång själv undertecknat testamentet.

Det är klokt att anlita en sakkunnig när man skriver ett testamente för att minimera risken för felaktiga tolkningar eller att det blir ett resultat som man inte tänkt sig.