Testamente

När någon dör fördelas hans eller hennes tillgångar enligt den arvsordning som är fastställd i lag. Om man vill ändra på denna ordning kan man göra detta genom att skriva ett testamente.

Makar ärver varandra och gemensamma barn får ut sitt arv först när båda föräldrarna avlidit. Vill man att arvegods ska vara barnens enskilda egendom efter båda makarnas död måste detta regleras i testamente. Om den först avlidne har barn från tidigare förhållande, så kallade särkullbarn, har de rätt att få ut sitt arv genast, före andre makens arvsrätt. Genom ett testamente kan makarna begränsa den rätten till enbart laglotten, det vill säga hälften av vad arvet skulle ha varit utan testamente. För makar är det alltså särskilt viktigt att skriva testamente i de fall det finns barn som inte är gemensamma.

Sambor ärver däremot inte varandra såsom gifta gör oavsett om de har gemensamma barn eller inte. Det är därför viktigt att sambor skriver ett testament om de önskar ärva varandra.

Ett testamente kan göra alla eller vissa av släktingarna arvlösa. De enda man inte kan göra helt arvlösa är sina barn, även kallade bröstarvingar. Bröstarvingar har alltid en rätt till sin laglott, som är hälften av vad bröstarvingarna skulle ha fått om testamente saknades. Om det varken finns arvingar eller testamente, går arvet till Allmänna arvsfonden. Det är en statlig fond som bland annat använder sina medel till ungdoms- och handikappverksamhet.

Testamentet ska vara skriftligt och bevittnas av två personer. Vittnena ska närvara när handlingen undertecknas. Vittnena behöver inte få veta vad som står i testamentet, utan deras uppgift är att intyga att testamentsgivaren har skrivit testamentet vid fullt förstånd och utan tvång, och själv har undertecknat det. Det är klokt att anlita en sakkunnig när man skriver ett testamente. Risken är annars att resultatet inte blir som man tänkt sig, eller att det blir utrymme för olika tolkningar.

Kyrkans Allmänna Juridiska Byrå i Fagersta kan hjälpa till med att upprätta testamente.